Ljudupptagning från förhandlingar vid domstolar

Det finns inte någon allmän regel om förbud mot ljudupptagning eller ljudöverföring under ett sammanträde motsvarande den som gäller för fotografering och annan bildupptagning (se 5 kap. 9 b § RB). Ljudupptagning eller ljudöverföring vid sammanträden är som utgångspunkt tillåtet. Rättens ordförande har dock möjlighet att besluta om förbud.

Ordföranden får förbjuda ljudupptagning eller ljudöverföring som görs av någon annan än rätten under ett förhör, om det kan antas att upptagningen eller överföringen besvärar den som hörs i sådan grad att det påverkar utredningen negativt (5 kap. 9 c § RB). [. . .] särskild försiktighet bör visas när det är fråga om att förbjuda en inspelning som görs av en part eller ett ombud för part (se prop. 1979/80:87 s. 10).

Ordföranden ska enligt en allmän regel upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och besluta de ordningsregler som behövs (5 kap. 9 § RB). Han eller hon kan också med stöd av den bestämmelsen besluta om förbud att ta upp eller överföra ljud från sammanträdet t.ex. om själva upptagningstekniken i sig stör ordningen. (Se a. prop. s. 5 f. och JO 2007/08 s. 33.)

Nämnas bör även den allmänna bestämmelsen beträffande åhörare – den gäller alltså inte parter och ombud – enligt vilken elektronisk utrustning som kan störa ordningen eller användas för att ta upp bild (t.ex. mobiltelefon) ska vara avstängd och undanstoppad (5 kap. 9 d § RB).

Ordföranden får besluta om undantag om det finns skäl för det. Bestämmelsen infördes 2019 i samband med andra ändringar i 5 kapitlet.[. . .]  I sammanhanget förtjänar det att framhållas att ett beslut om stängda dörrar inte heller innebär en inskränkning i en enskilds rätt att göra en ljudupptagning, även om det då kan finnas anledning att också särskilt förbjuda detta (se a. prop. s. 11).

[. . .] Vad som anses vara ordningsstörande eller innebära ett olämpligt beteende i rättssalen är ytterst beroende av bedömningar som ordföranden måste göra i varje enskilt fall (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken [3 juni 2022, version 92, JUNO], kommentaren till 5 kap. 9 § RB). Offentlighetsprincipen är emellertid en grundläggande princip i den svenska rättegångsordningen. I det nu aktuella avseendet innebär denna princip att ljudupptagningar vid sammanträden generellt bör tillåtas i största möjliga utsträckning och att det måste finnas starka skäl för att göra inskränkningar. För en part och dennes ombud kan dessutom en ljudupptagning vara värdefull under sakens fortsatta handläggning eller inför ett eventuellt överklagande. Därför bör särskild försiktighet visas med att meddela sådana personer förbud. (Se prop. 1979/80:87 s. 8 f.)

(JO-Beslut Dnr: 8765-2020)